Härlig anime-grafik, ostiga japanska sterotyp-karaktärer och ett härligt upplägg för strategi. Vad kan då gå fel?

Faktiskt går inte alls mycket fel med Valkyria Chronicles II.

Berättelsen om Avan Hardins jakt på sin förmodat döde bror är välgjord och hela tiden intressant, konceptet med små inslag av story som vi hela tiden kan välja att se på eller inte gör att vi aldrig riktigt blir uttråkade. Antingen gör vi uppdrag, eller så tar vi del av storyn; vi blir aldrig riktigt påtvingade att göra något av det (eller ja, vi måste ju göra saker för att komma vidare i spelet, men vi får ju välja i vilken ordning vi vill göra det).

Själva strategispelet känns alltid bra. Vi har våra trupper, förflyttar dem i turordning och under förflyttning kan vi använda soldaten till vad det nu är vi vill att han ska göra. Olika sorters soldater är bra på olika saker, men i början av spelet blir det mest att jag använder Scouter för att rekognisera och Shocktroopers för att slakta fiender. Det finns Engineers, som hjälper till att hela skadade soldater, Lancers som används för att ta ut motståndarens pansarvagnar och en del andra sorters soldater som blir tillgängliga allt eftersom. Vi får även tillgång till en alldeles egen pansarvagn som är totalt orättvis - helt i min smak.

Mellan uppdragen har vi som sagt möjligheten att se på delar av berättelsen och vad som försigår på krigsskolan vi går på, men vi kan också uppgradera våra vapen, köpa utrustning till våran pansarvagn, uppgradera våra soldater och handla i affären som finns tillgänglig på området.

För att folk nu inte ska tro att jag är någon form av sellout till högre onda makter så råder jag er bara; har ni ett PSP och vill ha ett schysst spel att spela, köp Valkyria Chronicles II och testa själva. Ni kommer inte att bli besvikna.