• Föregående
• 1 of 3
• Nästa

Pikachu är död, länge leve Pikachu!

För en utomstående kan det kännas som om Pokémon-serien är oföränderlig – du träder in i rollen som ett barn i en fantasivärld, stänger in söta små monster i bollar och slänger ut dem för att banka ner dina motståndare. Och du måste, självklart, fånga dem alla.

Vid en första anblick är det korrekt – Pokémon förändras egentligen aldrig. Spelen i sig utvecklas dock regelbundet och generellt till det bättre. Sportspel är en bra parallell; det släpps ett nytt Fifa-spel varje år. De flesta utgåvorna innehåller uppdaterade spelarregister och lite uppiffad mekanik. Lite då och då, kanske vart tredje år, kommer en lite mer omfattande omarbetning med nya funktioner, spelsätt och liknande.

Precis likadant är det med Pokémon – och det är precis det fansen vill ha. Mer av samma, men lite finare, lite bättre.

Game Freak tog i Pokémon White / Black till ett tämligen djärvt drag och kastade ut samtliga klassiska Pokémon för över 150 nya varelser att samla på sig. För en jämförelse, tänk dig Starcraft utan zerg, terrans och protoss, eller Super Mario Galaxy utan Mario och Yoshi.

I min mening går dock greppet hem, och blåser ett helt nytt liv i en franchise som annars kunde riskerat att stagnera en aning. Allt är nytt, men ändå bekant – vilket innebär att Pokémon White / Black går hem hos både nya som gamla fans av serien.