Ni vet inte hur mycket jag gråtit under spelets gång. Var det tårar av glädje eller sorg?

Glädjetårar, givetvis. I Fable 3 är du föregångarens hjältes dotter eller son. Du har även en bror som heter Logan som styr Albion med järnhand. Efter att du fått välja mellan att döda din kärlek eller några som protesterar mot din bror utanför slottet, flyr du tillsammans med din butler Jasper och Walter, som är din tränare, som vägleder dig genom spelets gång.
Fable III går ut på att du ska få folk på din sida så att du till slut kan störta din bror. Kommer du att bli en ny tyrann eller rädda Albion ifrån svält och barnarbete?

Spelet har, precis som sina två föregångare, underbar atmosfär med fantastisk musik till sin sagolika omgivning. Härlig engelsk arkitektur och brittisk humor är vi får vänja oss vid mycket när vi ska spela Fable 3. Speciellt det sistnämnda (rösten till din butler är spelad av John Cleese, för sjutton) och gillar du inte det kan jag ju i och för sig förstå att du inte gillar Fable 3.

Fable 3 är trots allt det göttiga buggigt. Munnarna rör sig inte alltid samtidigt som rösterna och liknande saker, på samma sätt som Fable och Fable 2 också hade problem. Detta är egentligen bara småsaker som inte stör spelet i helhet. Underbara uppdrag, starka huvudpersoner, intressant historia, knepiga val och denna ständigt vackra omgivning är bara några av de få saker som gör Fable 3 till bland de bästa jag spelat.

En av de största anledningarna, för mig, är Elliot. Åh, min vackra Elliot. Elliot är den enda killen som ser bra ut i här. Hans röst spelas för övrigt av Nicholas Hoult (pojken i filmen Om en Pojke har vuxit upp och blivit läskigt snygg). När jag var på villovägar och försökte ragga upp en annan man träffade jag en exakt likadan man som jag gick på date med. Det var faktiskt lite irriterande. Men det var okej ändå eftersom Elliot är den enda jag vill ha.

Något nytt för Fable-serien är att huvudkaraktären nu har en röst. "Det kan ju omöjligt fungera" tänker du säkert nu, men hör och häpna - det fungerar faktiskt. Riktigt bra dessutom. Ofta motiverar hjälten ditt val med sin trevliga brittiska dialekt.
Det är lika okomplicerat och bekvämt att slåss i detta spelet som i föregångarna, den enda nackdelen är att jag blir längre om jag skjuter. Därför undviker jag till varje pris att skjuta om jag inte nödvändigtvis måste - jag vill som tjej helst inte vara längre än min man.

Jag tycker att Fable 3 är ett måste. Det är intressant, spännande och roligt. Så intressant, spännande och roligt att jag har svårt att ta mig ifrån TV:n. Och till er som inte gillat Fable och Fable III; man säger väl tredje gången gillt, eller hur?