• Föregående
• 1 of 3
• Nästa

Retro Studios kan tydligen göra det mesta.

Rare är uppköpta av Microsoft och tillbringar större delen av sin tid att göra kassa uppföljare och remakes på sina gamla klassiker. Så vad gör Nintendo då? De anlitar Retro Studios för att göra Rares jobb – bättre än Rare själva hade kunnat göra, dessutom.

Donkey Kong Country-spelen – framförallt del 2 och 3 – är enorma collectathons med utmärkt speldesign och mekanik. Det märks att Retro tidigt såg att det var det här som gjorde spelen så populära, således har man fyllt Donkey Kong Country Returns med prylar att samla och väldesignade banor med massor av hemligheter.

Plattformandet i sig fungerar alldeles utmärkt, även om jag tycker att det är synd att Diddy Kong relegerats till ryggsäck åt Donkey. Med Diddys jetpacks hjälp kan du sväva kortare sträckor för att nå lite godis, men jag hade tyckt det var roligare om vi tilläts kontrollera apan istället (som ensam spelare då, är ni två kontrollerar spelare numero dos Diddy).

Kontrollmässigt har jag egentligen bara en sak att säga Retro: skakningar är inte en knapp. Sluta låtsas som att skakningar är en knapp. Knappar är knappar – skakningar är skakningar. Att mappa specialrörelser till ”skaka wiimoten lol” är vekt och töntigt. Om ni måste göra det – låt oss åtminstone koppla in en classic controller eller gamecube-kontroll om vi vill slippa sitta och känna oss som miffon halva tiden.

Med det sagt är Donkey Kong Country Returns en oerhört bra uppföljare på en av de bästa plattformsserierna från 16-bitseran, och Nintendo visar att de fortsatt tänker vårda sina varumärken med ömhet. Jag tippar på att liret ligger under många julgranar om några veckor – med all rätt.