Sin City, Grand Theft Auto, en irländsk sabotör och nazister i ett dekadent Paris på 1940-talet. Electronic Arts nya skapelse är en beroendeframkallande historia om den franska motståndsrörelsens kamp för att befria Frankrike från den nazistiska ockupationen.

Irländske racerbilsföraren Sean Devlin är i Paris. Beväpnad med världens häftigaste dialekt och diverse tillhyggen blir han nazisternas nemesis i detta äventyrsspel. Det är ett fascinerande äventyr som tar plats dels i Paris, men även på franska landsbygden och delar av Tyskland. Franska landsbygden på 1940-talet är en fröjd att skåda, liksom det dekadenta Paris. En ljus sommardag i Frankrike är som gjord för att skjuta nazister. Hela spelvärlden är dock inte lika vacker. Omgivningen skiftar färg beroende på hur civilbefolkningen ser på ockupationsmakten. De delar som nazisterna kontrollerar är gråa och återfår färg först när deras inflytande försvagas. Inte helt oväntat ger det samma stämning som finns i filmen Sin City. Mörkt, grått, kallt, regnigt och hotfullt. Kontrasten är total.

Stor variation

The Saboteur är ett välvarierat spel. Spelets uppdrag går att lösa genom att antingen smyga sig förbi eller skjuta sig fram och det varieras på fler sätt än att bara vara ett smygarspel eller ett rent actionspel. Bland annat går det att slåss till hands eller med vapen. Likt Grand Theft Auto kan du när du vill stjäla en bil och spelet innehåller många flykter från nazisterna. Biljakterna tillför spelet ytterligare en dimension. De är stressiga, men samtidigt en frisk tempohöjning och ett roligt spelmoment.

Ett av spelets mest underhållande moment är den fantastiske huvudpersonen. Med sin irländska dialekt är Sean Devlin en idealisk actionhjälte. Kaxig, men ändå sympatisk. Hård, men ändå rolig. Att låta honom vara irländare är ett genialiskt drag. Alla oneliners låter helt underbart tuffa när de levereras av en irländare och trots en ganska stereotyp bild av en irländsk tuffing känns han genuin och egen.

Kanonbra musik som vanligt

EA har tidigare visat sig vara mycket bra på att välja musik till sina spel och Pandemic-producerade The Saboteur är inget undantag. Det mycket svängiga soundtracket består mest av jazz och swing och musiken prickar in känslan av 1940-tal perfekt. Speciellt den franska jazzen som jag aldrig har hört innan.

The Saboteur är ett vackert, stämningsfullt och roligt äventyr. Svårighetsgraden är väl balanserad och den stora variationen gör att spelet aldrig blir tråkigt. Paris är en öppen stad och spelet blir aldrig linjärt. Jag har en nyfunnen kärlek i franska landsbygden och irländare och jag kommer att spendera ett antal timmar med att spränga nazistiska byggnader framöver. Härliga tider.

Vive la Resistance! Vive le Saboteur! Vive l’EA!