Sista delen av vår veritbla floppaj erbjuder en titt på två pusselspel – ett måste för en bärbar konsol. Men vad sa vi nu...bärbar konsol? Virtual Boy? Gå tillbaka till ruta ett och kika på konsolen. Just det. ”Bärbar”.

Panic Bomber

Vid första anblick kan man tro att Panic Bomber är ett Bomberman-spel, men den instinkten visar sig vara fel. I själva verket har vi här ett ganska roligt pusselspel med Bomberman-karaktärer. Den som spelat Columns kommer känna igen sig – även om Columns inte innehöll enorma bomber. Matcha de fallande bitarna med varandra för att förvandla dem till bomber. Då och då får du en påtänd (har har) bomb att släppa; sikta på de övriga bomberna, spräng halva världen och få poäng. Upprepa.

Med glad musik, solitt spel och gulliga karaktärer har Panic Bomber allt man kan begära av ett trevligt pusselspel. Så när som på en sak – det är till Virtual Boy. Varför? Inte nog med att det inte finns ett uns av varken 3D eller virtuell verklighet finns det heller ingen möjlighet att spela mot en kompis. Humbug.

Jack Bros.

Nej, det är inte Mario Bros. med ett halloween-tema, även om jag nästan ville tro det från början. Istället får vi något så märkligt som ett Shin Megami Tensei-pussellir. Hm. Välj en av tre olika karaktärer (själv tycker jag Jack Frost är för söt för att inte användas) och kämpa dig igenom en mängd labyrintliknande banor. Akta dig för fällor, döda monstren och samla ihop alla nycklar inom den utsatta tiden för att ta dig vidare. Ganska standard, men förbannat bra musik, ett roligt tema samt snyggt användande av Virtual Boys 3D-möjligheter gör att jag ger Jack Bros. två tummar upp. Trots att det kostar en arm och ett ben nuförtiden.

Hur sammanfattar vi då denna treveckorsbest? Det första som egentligen ploppar upp i huvudet är: vilket otroligt slöseri. Som ni kanske märkt tycker jag faktiskt att fyra av de fem spelen är rätt bra (både Jack Bros. och Wario Land är faktiskt riktigt bra), så det är egentligen inte spelens fel att Virtual Boy inte blev den bästa uppfinningen sen rostat bröd. Felet är att Virtual Boy som konsol och idé är fundamentalt usel – framförallt 1995 då teknologin inte hade kommit långt nog.

Skulle en modern, högupplöst Virtual Boy som erbjuder mer än ett rött färgspektra vara något för dagens marknad? Tveksamt. Det var länge sen virtuell verklighet och 3D-glasögon var inne. Det bästa vore att begrava idéerna – för alltid.